Vi kan börja med att det alltid är HTML man ser i webbläsaren, sen kan koden komma från lite olika håll, t ex PHP, .NET, Ruby. Man kan säga att PHP är ett av en handfull populära kodspråk för webb (finns 17 totalt enligt Wikipedia).

Många kallar PHP för ett programmeringsspråk, men egentligen är det ett skriptspråk. JavaScript är en annan typ av skriptspråk som är välintegrerat i HTML. Men PHP är alltid backend, JavaScript är i de flesta fall frontend. Backend är sådant som sker “innan sidan skickas till din dator”, alltså på servern innan den skickar html till din webbläsare.

Tips! Man kan i många fall hänvisa till “koda” istället för att riskera att säga fel. Då generaliserar man och visar tydligt att det handlar om att “kodare” skriver något i kod, detta oavsett om resultatet blir en design (frontend) eller en sökfunktion (backend). Det finns även begreppsförvirring mellan webbdesigner, webbutvecklare, kodare och programmerare. Tänk det som en skala mellan frontend och backend, en webbdesigner är faktiskt en “frontend-utvecklare” och en programmeraren är “backend-utvecklare”.

Låter det rörigt? Det är det. Men du har lärt dig att det är HTML som visas i webbläsaren, det är bra. Det är precis som att .doc-filer visas i Word och .jpg-filer öppnas i ditt bildbehandlingprogram. Vad kan röra till det är att filer på internet ibland heter .php, du kanske har sett detta. Det betyder att HTML-filen har genererats på servern med hjälp av PHP och sen skickats till din dator (men i de flesta fall märks inte detta alls).

Jag vill inte gå in på alla detaljer, men när det handlar om “rita upp” så handlar det troligtvis om att göra något i HTML och CSS. Innehållet ligger i HTML och designen ligger i CSS. PHP skickar alltså innehållet (exempelvis ett sökresultat) i form av HTML-kod, men designen ligger ofta fast som en mall i CSS. Filen heter “.css”, men egentligen heter det det StyleSheet, eller stilmallar som man kan säga på svenska.

För att blanda in ett ytterligare begrepp kan man prata om JavaScript som också påverkar webbsidan och kan göra den dynamisk. Om ett bild rör på sig, byts ut automatiskt eller på något annat sätt animeras så är det JavaScript. Att göra samma effekt som en film skulle nämligen göra sidan långsam att ladda in.

JavaScript kan göra mycket av de saker som annars sker innan man skickar webbsidan (HTML) till din dator, exempelvis finns det funktioner i JavaScript för att visa aktuellt datum, visa och dölja information, enklare sökningar. Skillnaden är att dessa ändringar sker på din egen dator, i din webbläsare. Beroende på vad du ska göra finns det för- och nackdelar.

Hoppas du fått en liten inblick i vilka begrepp det handlar om.
Återkom gärna med frågor, kanske har jag skrivit något fel!?

Vet du föresten skillnaden mellan hemsida, sajt, webbsida, webbtjänst? :D

Tänkte det var dags att publicera mina idéer om hur nästa version av Spotify borde se ut. Har jag flera år haft tankar på hur Spotify skulle kunna fungera bättre, men det är först nu som jag gör en skiss.

Några tidiga idéer:

• Låt alla ha sin egen playlist som karaktäriserar sin personlighet. Det finns ett embryo till denna funktion genom att stjärnmarkera låtar, dock lite oklart hur funktionen bäst används.
• För exakt 3 år sen började jag göra min egen “public playlist” och sen dess har det blivit en ny playlist varje månad. Detta är ett beteende jag vill uppmuntra genom statistik på hur många lyssnare det är varje månad och hur många låtar de sparat eller spritt.
• Spärra så att inte samma låt spelas flera gånger på rad, detta händer ofta när man börjar spela en låt från sökresultatet. Men det är inte heller önskvärt när man spelar en spellista. Varför kan man lägga in samma låt flera gånger i samma playlist föresten? Fy.
• Ett partyläge (som kan kosta extra) då ska man kunna ge förslag på låtar och rösta via sin egen mobiltelefon (kanske även via sms?) oavsett så ska ett “gästläge” aktiveras så att man inte riskerar att det sker ändringar av existerande spellistor. Fullskärmsläge är också att föredra.

Nya idéer:

Ta gärna en titt på min helt färska skiss genom att klicka på bilden. Detta är en skiss (mockup brukar man kalla det) och det är därför allt ser väldigt slarvigt ut för någon som är ovan. Det man ska titta på är upplägget. Det mesta ska vara självförklarande, men låt mig också förklara några av de viktigaste delarna.

• Stor bild och därmed också stor yta för att starta och stanna musiken. Visst finns det andra sätt att starta och stoppa musiken, men detta är en av de bästa och mest välkända lösningarna jag har hittat. Jag har inspirerats av play-knappen som visas ovanpå filmen i YouTube.
• Spelaren är uppdelad i paneler som går att ändra i bredd utifrån hur bred skärm man har. Detta är en förutsättning för att kunna ha liknande design även på smartphones. När man anpassar bredden så anpassas också innehållet, exempelvis så täcker skivomslaget alltid hela spaltbredden. Du kan också välja att ha fönstret “always on top” och bara visa en spalt.
• När man lyssnar på en låt så ser jag vilka spellistor den ligger i och kan snabbt lägga in den i listor där den saknas. Idag är detta ett problem eftersom man måste gissa att en låt redan ligger i en lista. Om man lägger in den igen, så straffas man genom att det blir en dubblett.
• Istället för att musiken på iPhonen stängs av när man börjar lyssna på datorn så kompletterar spelarna varandra. Du kan välja att styra musiken på datorn via din iPhone eller helt enkelt spela upp musiken på flera källor. Musiken synkas genom att appen skickar över tidsmarkeringar och när ny låt börjar spelas. Detta blir därmed också en enkel lösning för att lyssna på samma musik både i köket och vardagsrummet utan att behöva köpa extra utrustning.  Med samma teknik kan du spela musik för dina vänner.
• Man ser också vilka vänner som har lyssnat på samma låt. Detta bidrar till att göra Spotify mer socialt. Klicka på namnet för att få se en översikt över vilken musik vännen brukar lyssna på och vilka spellistor som tillgängliga. Jag har inte gjort någon mockup på detta, men precis som på Facebook ska det vara lätt att “designa” sin profil.
• I den andra spalten visas vad som kommer spelas framöver. Överst visas de specifika låtar som du valt ska spelas härnäst, under dessa visas vad som kommer spelas till du trycker på stop. Tanken är att musiken aldrig ska ta slut.
• När random låtar spelas är det risk att man hör låtar som man inte gillar. Jag vill därför att Spotify ska registrera de låtar man skippar samt prioritera dem mycket lägre nästa gång. En favorit får gärna spelas direkt efter man tryckt “skip” så man blir på bra humör igen.
• En liten finess med inspiration från touch screens är att kunna swipea fram och tillbaka. När programvaran används på tablets och andra touch screens är det självklart, men jag har valt att använda denna funktion även på datorn. För att göra programvaran ännu mer tillgänglig kan du också navigera med pilarna på tangentbordet.
• Sen ska givetvis en riktig crossfade och “no-gap” funktion finnas. Jag har lärt mig att låtar kan ha ett “plus-slut”, det betyder att låten slutar snabbt tillskillnad från ett “minus-slut” som tonas ner. Detta ska givetvis Spotify analysera och säkerställa att det blir rätt mix till rätt låt. En crossfade är ganska svårt att få rätt, men genom att mäta BPM och sen flytta över basen först och diskanten sen så borde det bli helt okej…

Men sen får det vara nog för detta gång.
Kommentarer är välkomna.

Förslaget bygger på att man varje individ får välja vilken tidscykel man vill leva. Har man stabila rutiner varje vecka så tycker jag också man både bör kunna få lön och betala räkningar varje vecka. Om man verkligen vill ha koll på sin ekonomi kanske du snarare ska få lön varje dag, direkt efter jobbet är utfört? Eller varför inte betala hyra när man lämnar lägenheten för att gå till jobbet?

Att få lön den 25:e varje månad har nämligen gjort att samhället anpassats till ökad konsumtion direkt efter detta datum. För många leder dessutom “lönehelg i baren” till att man får leva fattig mot slutet av månaden. Knappast långsiktigt och knappast samhällsekonomiskt försvarbart.

Tanken är att man får en tidcykel på sig att spendera pengarna, sen försvinner de från ditt konto. Givetvis så kan samhället inte bara ta alla pengar i skatt och givetvis kan det vara bra att ha lite sparade pengar om något oförutsett händer. Men grunden är att om inte du använder pengarna så lånar samhället pengarna istället.

Om du vill spara till något sätter du upp ett mål och gör automatiska överföringar till detta. På så vis kan samhället låna pengar av dig till du nått ditt mål, på ett givet datum. Om du istället behöver köpa något akut så får du lov att låna pengar, inga problem med det -men ändå ett helt annat sätt att tänka än om du faktiskt har mängder med pengar som ligger tillgängligt på ditt konto.

Bättre att pendla runt 0 kr på kontot skulle jag säga. Då vet man att utgifterna lever i balans med inkomsterna. Det är föresten precis så som “balanskontot” i klassisk företagsekonomi och bokföring fungerar. Varför inte införa det hos privatpersoner?

1. WhatsApp
   Bra alternativ till SMS, skicka karta, foto osv. Fungerar mot iPhone.
2. Evernote
   Anteckningsblocket med tusentals notes från datorn, tillgängligt för sökning.
3. 1Password
   Alla dina lösenord i fall du måste låna någon annans dator.
4. Vignette
   Ta ett foto genom att klicka på skärmen, bättre än en liten knapp?
5. STHLM Traveling
   Reseplanerare för SL-trafiken i Stockholm. Visar även avgångar.
6. Foursquare+Forecast
   För att checka in, och visa andra vart du ska vara snart.
7. Listen
   För att lyssna på podcasts, t ex Magnus Betnér och Philip och Fredrik.
8. Spotify
   För att lyssna på musik, givetvis kan du ladda ner playlists och lyssna offline.
9. Google Reader
   Nyligen uppdaterad, glöm inte att ställa in bläddring med ljudknappen.
10. Facebook
    En app som saknar mycket, men man är ju verkligen tvungen.
11. Wordfeud
    Alfapet, inga problem att spela med någon som har iPhone. Tumme upp.
12. Bambuser
    Jag har en snabbknapp för detta på min låsskärm så jag snabbt kan sända.
13. Widget Locker
    Anpassa låsskärmen, jag har snabbknapp för karta, foto och video.
14. Eniro
    När någon ringer så slår den upp telefonnumret så man ser vem det är.
15. fring
    Ta med ICQ och MSN till mobilen, men jag har det för IP-telefoni via Alltele.
16. Goggles
    Lite roligt att Google kan fatta det man fotar, men ok, lite meningslöst.
17. JuiceDefender
    För att spara batteri. Jag har bara testat detta någon dag än…
18. LinkedIn
    Snygg app, men jag använder den sällan. Bra på konferenser kanske?
19. Dropbox/Wuala
    Ja, alla verkar gilla Dropbox, men jag kör mest med Wuala.
20. Mobilbank (DanskeBank)
    Synd att man inte kan betala e-fakturor ännu. Men ändå.
21. Prey
    Motsvarar “hitta med iPhone”, utmärkt om telefonen blir stulen eller glömd.
22. Runkeeper
    Om man vill springa och spara statistik, dela med vänner osv.
23. Shazam
    Om man hör en bra låt så fattar telefonen vilken låt det var, helt otroligt(?)
24. Skype
    Akta dig för chatten, verkar fungera dåligt, men videosamtal ibland kanske
25. SwiftKey
    Jag hade stora problem med tangentbordet på Android, prövade denna.

Och dessa appar borde min flickvän ha…

Till skillnad från en klassisk tv-sändning kan varje inkopplad pryl både skicka och ta emot information. Detta är intressant både ur ett samhällsperspektiv och ur ett demokratiskt perspektiv. Att ha tillgång till internet och kunna se på en livesändning är en sak, men ska varje svensk företagare ska ha tillgång till att sända video krävs mer kapacitet.

Det är för mig självklart att internet ska ha god tillgänglighet, för även om du har en långsam internetuppkoppling kan du ha god nytta av många tjänster. Men när det slutar att fungera, då kan viktiga samhällsfunktioner sluta fungera. Jag tänker mig alla företagare som exempelvis förlitar sig på e-mail, hur många av dessa kan lita på att internet alltid fungerar? Att kunna spara en backup av all sin data, krypterat via internet är ett annat exempel på en tydlig nytta för många företag och individer.

För samhället så finns den stora nyttan i att kunna sköta myndighetsärenden via internet. Men många av dessa möjligheter har vi ännu inte sätt, detta ska vi vara medvetna om. Att en kirurg kan jobba på distans från en annan stad kändes omöjligt bara för några år sen, så av denna anledning måste vi också lita på att nyttan kommer öka med ökad tillgänglighet.

Alkohol bidrar till stora kostnader för samhället, men på grund av det stora intresset av berusning leder det också till stora inkomster både för de som säljer alkohol och de som tillverkar. Därför krävs ett ansvar hos dessa parter. Antingen att genom att ta ansvar för effekterna eller genom att betalar en schablon till samhället för kostnader man inte kan kontrollera.

Min poäng är att det visst ska vara okej att sälja alkohol på ett torg, men antingen betalar man för den skada som kan uppstå, eller så ställer du ut bord, hyr en vakt säljer inom kontrollerade former. En tillverkare kan sällan kontrollera dessa faktorer, men den andel som är under uppsyn och kontroll får gärna ekonomiska fördelar jämfört med okontrollerad försäljning. I min tolkning har alltså Systembolaget till största del okontrollerad försäljning trots kravet på viss ålder.

Sverige har lång tradition av tillverkning av alkoholhaltiga drycker, exempel kan nämnas små ölbryggerier samt stora internationella aktörer som Absolut Vodka. Sverige har också lång tradition av monopol av försäljning av alkoholhaltiga drycker via Systembolaget. Att kalla detta för ett monopol är dock att överdriva, öl finns även i vanliga butiker och övriga drycker går att få på restaurang och i barer. Jag ser ingen fara i att fler aktörer säljer alkohol till privatpersoner, men då ska man antingen betala ett högt pris för denna service eller så ska det ske under kontrollerade former.

Det är också viktigt att jobba för att minska de negativa effekterna av alkohol samt lyfta upp alternativen. På samma sätt som övriga industrier och verksamheter blir konkurrensutsatta bör även alkoholkonsumtion konkurrera med alkoholfria alternativ. Jag föreslår inte att man ska kontrollera vad som säljs i en bar, men det finns något mycket viktigt för samhället att uppmuntra nya alternativ. Förslagsvis under en begränsad period för att visa att verksamheten kan stå på egna ben.

Är du inte sjuk, är du frisk, men även friska människor kan visa tecken på att vara sjuka. I dessa fall krävs det en kvalificerad bedömning om personen är sjuk eller inte. I de fall personen bedöms sjuk finns utrymme för behandling, ofta sker behandling med finansiering av skatt eller försäkringar.

Hur stor del av skatten som ska gå till vård är en svår fråga. Att satsa på vård behöver inte betyda att det finns sjukhus vid varje husknut, istället skulle det kunna innebära att fler personer får utbildning i sjukvård och på så sätt både kan ta hand om sig själv, nära, bekanta och även snabbt rycka in när i närheten är skadad. Detta bygger både självförtroendet och tryggheten i samhället. För, känns det inte väldigt bra att veta att alla taxichaufförer kan första hjälpen? Tänk då om du visste att alla kunde hjälpa dig om något fastnat i halsen eller om du får en hjärtattack.

Men vård kan också bli väldigt dyrt för samhället. Det går nämligen i praktiken att lägga extremt mycket pengar på att rädda livet på en idivid, det går att byta ut kroppsdelar och du kan komplettera både många kroppsdelar med svindyr teknik. Här måste man dra en gräns. En väldig svår gränsdragning eftersom vi pratar om individer, liv, död och i vissa fall även dödshjälp. Vem bestämmer hur mycket tid och pengar en människa är värd?

Miljöpartiet förvånade många med att nästan enbart prata om skola under sitt tal i Almedalen. Från deras håll var detta givetvis genomtänkt, till nästa val verkar partiet söka brett stöd för att driva många stora viktiga frågor. Man vill visa att “de gröna” inte bara kan snacka miljö.

Viktiga politiska frågor som rör skolan är tillgängligheten för livslångt lärande, innehållet i undervisningen i grundskolan samt arbetsmiljön både för lärare och elever. Relaterade frågor rör studiestöd, lärarlöner och samarbeten mellan skola och övriga samhället, t ex organisationer, föreningar, företag och forskare.